Reklam och dess följder
Även om man är totalt ointresserad av film, så kan man absolut inte har missat att den nya blockbustern The Avengers hade världspremiär i fredags. Varannan reklampelare upplyste göteborgarna om denna magiska händelse. Jag är ingen stor fan av Marvel, det kanske beror på att jag är tjej, men även om jag hade varit superintresserad av Iron Man och Company hade jag nog blivit fullständig mätt av överkonsumtionen redan innan själva världspremiären.
Reklam är ett mäktigt verktyg och resulterar oftast i exakt motsatt riktning. Man ser affischer överallt, läser filmrecensioner i olika tidningar, diskuterar med sina kompisar och hypen blir bara större och större. Sen är man överlycklig när man väl har köpt sin biljett och kan knappast vänta tills föreställningen startar. Reklamen slutar, filmen börjar, man har äntligen hittat den perfekta sittpositionen och plötsligen händer det – ansiktsmusklerna slappnar av, leendet förvandlas till ett ansträngt ansiktsuttryck och besvikelsen kommer fram. Det har hänt mig många gånger, senaste stora besvikelsen var filmen Black Swan. Nu kommer ni antagligen tänka, men den filmen är ju urgammal. Jag vet – den visades våren 2011. Men det var sista gången jag blev superbesviken och satt på spårvagnen som en förvirrad zombie.
För jag har nu bytt taktik! I stora drag går den ut på att jag varken försöker läsa filmrecensioner eller kolla på trailers innan jag ser en film på bio. Det är mycket lättare att undvika extra information än man tror, resultat blir att man är positiv överraskad och lämnar biosalongen med exakt samma leendet som när man gick in. Jag kan tänka mig att det låter lite flummigt för vissa människor och jag är medveten om att många biobesökare måste exakt veta vad som kommer att hända dem de närmsta 2 timmarna, bara för att bestämma om det är värd att gå på bio eller inte. Alla har sina egna taktiker – men jag kan rekommendera att försöka köra min taktik någon gång. Det kan vara nyckeln till ett fantastiskt biobesök.
Enligt mig, är det filmer som drar alldeles för mycket uppmärksamhet till sig oftast ganska amerikaniserade och meningslösa. Visst får de flest biobesökare, men vad är poängen med en dålig film som kommer antagligen glömmas bort dagen efter. Allt handlar bara om pengar. Vem saknar till exempel den underbara tiden då Mikael Persbrandt alias Hamilton var avbildat på varenda busshållplats? Inte jag.
3 kommentarer
Mm. En hel del pengar läggs ner på reklam men det är också nödvändigt. Utan reklam har en film helt enkelt inte samma chans ute på marknaden om den inte är någonting alldeles utomordentligt vilket filmerna inte längre är i stor del eftersom dom görs stup i kvarten. Samtidigt som det betalas miljarder kronor på reklam tjänar dom in betydligt fler miljarder så det jämnar upp sig. Reklams resultat kan både bli negativt och positivt, givetvis och det är en balansgång man måste gå för att lyckas. Idag känns det som att reklam används till överdrift, helt klart.
Det beror huvudsakligen på att reklam kan användas på så många olika sätt och därför väljer bland andra företagen att finnas överallt för att kunna synas överallt av alla men för den personen som redan befinner sig på samtliga platser där reklamen visas kan det bli irriterande, t.ex Internet, TV och utomhus och därför ger det en negativ inverkan på dessa personer.
Men tro mig, det är nödvändigt.
Vad var dåligt med Black Swan?!
Antar att Ann-Kathrin syftade på att den hypade för mycket för att den skulle hålla det som film. Kommer själv ihåg hypen kring Avatar (2009) som enligt mig inte höll måttet storymässigt. Effekterna osv var skitbra på alla sätt men jag anser inte att historien var så intressant. Men, det är värt att poängtera att jag såg filmen utan 3D. Kanske poängen var just 3D aspekten. Å andra sidan får självklart Ann-kahtrin kommenterar kring vad hon menar med Black Swan :)